Vad driver avfallskostnader i fastigheter?

Kostnaden är sällan volymstyrd

Det är vanligt att anta att avfallskostnader primärt beror på hur mycket avfall som produceras. I praktiken visar sig andra faktorer ofta ha större påverkan:

• -Hämtfrekvens som inte motsvarar faktiskt behov
• -Kärlstorlekar som är överdimensionerade
• -Avtal som löpt vidare utan prövning
• -Tilläggstjänster som inte längre används

Avtalsstrukturen som kostnadsdrivare

Många fastighetsägare har avtal som vuxit fram över tid. Ett tillägg här, en ny fraktion där. Resultatet blir en komplex struktur där det är svårt att se vad som faktiskt kostar - och varför.

Särskilt i förvaltade fastigheter, där ansvar är delegerat, tenderar avtal att bli kvar längre än vad som är motiverat. Det som en gång fungerade väl fortsätter helt enkelt - även när förutsättningarna förändrats.

Kommunala taxor och geografisk variation

Taxor varierar kraftigt mellan kommuner. Samma fastighetsportfölj kan ha helt olika kostnadsbilder beroende på geografisk placering. Detta skapar möjligheter - men också risker för den som inte har överblick.

Vad kan påverkas?

Taxorna i sig är givna. Men hur avfallet klassificeras, vilka kärl som används och hur hämtning schemaläggs - det går att påverka.

Ansvarsfördelningens betydelse

Vem ansvarar för vad? I kommersiella fastigheter är detta ofta otydligt. Hyresgäster, förvaltare och fastighetsägare har olika intressen - och olika incitament att optimera.

När ansvaret är utspritt blir det sällan någons uppgift att se helheten. Kostnader fortsätter att betalas utan att någon egentligen analyserar dem.